Här är hela historien om dagen jag träffade Justin. Okej, så jag stod i kön för att träffa Justin Bieber i New York, självklart kom jag försent så jag var allra längst bak i "Meet och Greet" kön. Jag var jätterädd att jag inte skulle få chansen att träffa honom, för jag hade väntat så himla länge på detta tillfälle. Folk tyckte att det var konstigt, att jag utav alla människor skulle få chansen att träffa honom. Men hey, jag tyckte att han hade talang, var söt och inspirerande så varför inte. När det äntligen var min tur, var jag så tacksam över att Justin fortfarande var där.

Han log åt mig och jag gick emot han. "Hej, jag är Justin!" Innan jag kunde säga nått stannade han upp och skakade min hand. Jag hade inte tänkt så långt men så såg han ärren på mina armar. Jag hade kämpat mot depression ett bra tag nu och som pricken över i hade jag även bulimi.

Justin stannade upp, och kollade rakt in i mina ögon och sa ett ord. "Varför?". Jag förklarade allting och i en tiondels sekund efteråt var jag i Justins armar, ett bra tag. Så mumlade han i mitt öra "Du är vacker, så himla vacker. Du borde aldrig känna att du ska göra såna här saker, för du är perfekt som du är. Låt ingen säga nått annat till dig, eller få dig känna annat." Jag började gråta, Justin märkte det och pussade mig på kinden. Sen höll han fram sitt lillfinger. "Lova mig att du aldrig kommer göra om det där, för min skull?" Jag lovade.

Den dagen kommer jag aldrig att glömma. Så nästa gång du kallar Justin idiot, tänk igen, för du känner honom inte, du vet bara hans namn.